Etikettarkiv: byråkrati

Rådvillt villebråd anar oråd

Ett av problemen med europapolitiken är att hänga med inte bara i byråkratin utan också i terminologin. Detta är naturligtvis ett demokratiskt problem, vissa kallar det EU-analfabetism.

Inte nog med att de flesta inte vet hur beslutsordningen går till inom EU eller vilka organ som fyller vilken funktion, eller ens vilka organ där finns. Utan Lissabon-fördraget, som ratificerades av Sveriges Riksdag i december 2008 (Irland sade som enda medlemsnation nej i en folkomröstning förra året), kommer ändra på såväl funktion som beslutsordning mellan de olika organen. Detta är ytterligare ett demokratiskt problem – riksdagen har sagt ja till en förändring av EUs arbetssätt från ett sätt som en majoritet av medborgarna inte har koll på alls till ett nytt arbetssätt i nya fördraget som än färre av medborgarna har än mindre koll på.

I mina egna utforskningar på området så har jag ofta studsat på ”rådet” i olika valörer och undrat om det är samma råd som avses, om det är samma sak att säga ”rådet” som ”ministerrådet” exempelvis och ja, vilka andra råd finns det?

Med hjälp av det ännu rätt så fria internet så sökte jag svar på Europeiska Unionens Råds hemsida. Där hittade jag följande klargörande beskrivning:

Vad är skillnaden mellan Europeiska unionens råd, Europeiska rådet och Europarådet?

Europeiska unionens råd är unionens lagstiftande organ; i ett stort antal gemenskapsfrågor utövar det denna lagstiftande makt tillsammans med Europaparlamentet enligt ett medbeslutandeförfarande. Rådet består av en företrädare för varje medlemsstat på ministernivå. Rådets medlemmar är politiskt ansvariga inför sina nationella parlament. hemsida

I Europeiska rådet möts stats- eller regeringscheferna från Europeiska unionen samt kommissionens ordförande. Det fastställer allmänna politiska riktlinjer för Europeiska unionen. De beslut som fattas vid Europeiska rådets möten utgör en pådrivande kraft vid fastställandet av Europeiska unionens allmänna politiska riktlinjer. Europeiska rådets möten äger vanligtvis rum i Bryssel, i byggnaden Justus Lipsius. Europeiska rådet är juridiskt sett inte någon EU-institution. Det spelar ändå en central roll inom Europeiska unionens alla verksamhetsområden, oavsett om det är genom att ge nya impulser till unionen, genom att fastställa allmänna politiska riktlinjer eller genom att samordna, avgöra eller lösa svåra frågor. För ytterligare upplysningar, besök: Europeiska rådets hemsida

Europarådet är inte en del av Europeiska unionen utan en självständig internationell organisation. Det har sitt säte i Strasbourg och dess viktigaste roll är att stärka demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i alla rådets medlemsstater. De 27 medlemsstaterna i Europeiska unionen är samtliga medlemmar i Europarådet men Europeiska unionen och Europarådet är trots detta två helt skilda organisationer. Närmare information om Europarådet hittar du på följande webbplats: hemsidan för Europarådet

Klarnade läget? Jag skulle vilja se ett initiativ likt Riksdagssvar där någon förhörde våra riksdagsledamöter om EUs beslutsordning och olika organ samt vilka förändringar det är de röstat ja till i december där de ratificerade Lissabon-fördraget. Om det är så att de känner till det här mycket djupare och i större omfattning än vad vi medborgare i genomsnitt gör, så må det vara hänt att de får besluta om ratificeringen av det nya EU-fördraget. Om de är lika okunniga och förvirrade som vi, ja då vete tusan om det inte vore på sin plats med en offentlig allmänbildningskampanj som föregår en debatt och en folkomröstning.

Det som fick mig att svälja stoltheten och erkänna att jag inte hade koll på alla dessa råd och exakt vad som skiljer dem och vilken funktion de har var när jag läste på Europa.eu om Lissabon-fördraget och om förändringarna däri utav institutionerna (det jag ovan kallat organen). Där läste jag:

Europeiska rådet, som ska ge EU politiska impulser, blir en egen EU-institution, dock utan nya befogenheter. Det införs emellertid en ny aktör: Europeiska rådets ordförande, som av Europeiska rådet utses för en period av två och ett halvt år. Hans eller hennes viktigaste uppgift är att säkerställa förberedelserna av och kontinuiteten i Europeiska rådets arbete och att verka för konsensusbeslut. Europeiska rådets ordförande får inte samtidigt ha något nationellt uppdrag.

Eftersom översikten av de tre råden, Europeiska Unionens råd (ministerrådet), Europeiska rådet och Europarådet gav vid handen att Europeiska rådet idag inte är en EU-institution (men ändå spelar en central roll) och informationen om Lissabon-fördraget talar om att det med det nya fördraget ska bli det (dock utan nya befogenheter) så började jag ana oråd (om ni ursäktar ordvitsen). Det ska utses en ordförande i detta råd som inte tidigare var en institution (men spelade en central roll ändå) som nu ska bli en institution (utan nya befogenheter) och denne (eller denna) ska verka för konsensus i Europeiska rådet. Är det bara jag som tycker att detta är så rörigt att vi medborgare utifrån våra kunskaper idag, och även utifrån den information vi kan hitta inte längre kan med handen på hjärtat säga att vi är för eller mot det nya fördraget?

Piratpartiet har genom toppkandidaten Christian Engström uttalat motstånd till Lissabon-fördraget (som vi även säger nej till i principprogrammet). Ett av huvudinvändningarna mot fördraget är att det är rörigt och oöverblickbart. Jag kan inte annat än hålla med. Engström uttrycker oro för att dagens demokratiska underskott skulle permanentas med Lissabon-fördraget och att om det faller (igen) så skulle det öppna för en förnyad debatt om hur vi skulle kunna demokratisera EU (bättre).

Det demokratiska underskottet, enligt Engström, består i att det i EU är Kommissionen (vars kommissionärer utses av medlemsstaternas regeringar) som lägger lagförslagen. Dessa kommissionärer är mycket svåra att påverka för aktivister och medborgare medan de, i synnerhet deras tjänstemän, är lyhörda för lobbyister vilket man kan ana när man synar de lagförslag som senare blivit direktiv vilka Piratpartiet har kritiserat (IPRED1, IPRED2 eller varför inte förlängningen av de närstående rättigheterna nyligen osv). Parlamentarikerna kan vi påverka genom påtryckningar och samtal men den verkliga makten, menar Engström, ligger hos kommisionen vilken inte är direkt folkvald.

Det behövs upplysning och debatt om Lissabon-fördraget (såväl som om nuvarande EU-maskineri). Och jag skulle gärna se en folkomröstning om detta nya fördrag. Inte minst för att debatten innan skulle undervisa oss alla om hur det fungerar idag och hur det skulle kunna fungera i framtiden. Jag erkänner att jag saknar hela bilden men känner mig rätt orolig för att vår brist på kunskap och insikt utgör en risk för att EU med det nya fördraget inte kommer utvecklas i rätt riktning. Och jag känner att exempelvis Amelia, vårt andranamn i EU-valet, har bra koll på turerna och skulle göra ett utmärkt arbete på plats i Europaparlamentet.

Sent ska syndaren vakna invänder säkert vän av ordning och jag kan inte annat än hålla med om att jag varit sen med att ens börja försöka sätta mig in i det byråkratiska slott som EU i sanning utgör.

Pingat på intressant.se (tror jag, jag är fortfarande ny som bloggare)