Att veta vad man får

Låt mig börja med att säga att jag förstår den skepsis som press och politiker riktar mot nya partier som Piratpartiet. Särskilt när de plötsligt växer lavinartat.

De politiska alternativen ska naturligtvis granskas. Ett bra ställe att börja på i en sådan granskning är partiets hemsida där man kan läsa principprogram och strategi för Europaparlamentet samt även läsa om kandidaterna på valsedeln.

Naturligtvis kommer granskningen att utgå från den bild granskaren har av de gamla partierna och försöka se på vad sätt Piratpartiet skiljer sig från dem. Denna kontrastiva metod verkar fokusera på att Piratpartiet saknar ett ”heltäckande partiprogram” vilket skulle göra partiet till ett enfrågeparti.

Den förnuftige varnar för att köpa grisen i säcken. En röst på Piratpartiet är bortkastad eller oförutsägbar då man inte vet hur partiet kommer agera i alla andra frågor än de frågor partiet driver och brinner för.

Men vän av ordning frågar sig då, hur förutsägbar är en röst på någon av de andra partiernas kandidater? Hur röstar egentligen de kandidater som sitter idag? Är det någon skillnad mellan partierna? Och hur väl faller personvalssystemet ut? Är till exempel en röst på en EU-kritiker en garant för EU-kritik? Hur förutsägbar är politiken överhuvud taget? Det är en intressant fråga värd att kritiskt granska och belysa.

En fråga man bör ställa sig innan man avfärdar Piratpartiets kandidater (eller några kandidater över huvud taget) på grund av oförutsägbarhet är naturligtvis Hur röstade övriga partiers kandidater under innevarande mandatperiod?. Har man ingen aning om det, så kanske det är bra att ta reda på. Om inte annat för att se vad man fick för sin röst. Uppdatering: Läs här intressant information om hur ledamöterna röstat mm

Något annat som jag funderar över är varför man ser Piratpartiet som en konkurrent att bekämpa. Har man egna meriter så borde väl man lägga krutet på att lyfta fram dem, och inte på att göra ned någon annan? Eller är det så att man ser Piratpartiet som ett så allvarligt hot att man inte tror sig kunna vinna väljarnas gunst genom att bemöta politiken utan ser sig tvungen att eliminera motståndet genom andra medel? I så fall ska vi kanske vara smickrade?

Men vore det inte trevligare och bättre för demokratin och debattklimatet om man fokuserade på sina egna fokusfrågor och lät medborgarna fälla avgörandet vem som bäst motsvarar deras uppfattning? Självklart angripa politik man tycker är fel hos motståndarna men då kontrastera mot vad man själv anser i samma frågor?

Nu ska sägas att många politiker från de gamla partierna delar Piratpartiets uppfattning i många frågor. Men då ska man väl stötta och bygga allianser? Särskilt om man avser själv sitta i samma parlament och driva liknande frågor? Jag tror vi skulle tjäna på att se valrörelse och parlament mindre som en tävling och mer som ett samhällsbygge.

Men politiker och partiprogram är komplexa. Det är inte helt lätt att förhålla sig till partier oavsett heltäckande partiprogram eller fokusmodellen som Piratpartiet valt. Har ni koll på vad sittande EU-parlamentariker har för uppfattning om exempelvis IPRED? Stämde det med era förutsägelser?

Annonser

4 responses to “Att veta vad man får

  1. Oerhört insiktsfull frågeställning du framställer. Bra tänkt, bra skrivet!

    Mvh/MaD

  2. majestatispluralis

    Tack Marcus!

  3. Göran Widham

    Tack för en jättebra analys. På pricken. Det är mycket bättre att tala för något än emot något.

  4. majestatispluralis

    Tack Göran!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s