Remisser – datalagringsdirektivet

Erik Josefsson har i vanlig ordning gjort en närmast heroisk insats vad gäller grävande, belysande och kritiserande av lagar och direktiv som berör våra digitala och mänskliga rättigheter. Hans föreläsning på seminariet ”Data protection and privacy issues” på konferensen Implementing the Data Retention Directive hade flera intressanta presentationsbilder.

En som jag fastnade för var en slide där han ställer några mycket kritiska remissvar mot ett mer optimistiskt. Så här presenterar Josefsson urvalet remissvar:

Extremely critical:

Svea Hovrätt, Stockholms Handelskammare, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds Universitet, Sveriges Advokatsamfund, IT&Telekomföretagen, Svenskt Näringsliv, Svenska Journalistförbundet, Bahnhof AB, Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE), Svenska Linuxföreningen

Very happy:

”En korrekt implementering av detta direktivet kommer därmed att utgöra en viktig grund och förutsättning i IFPIs fortsatta arbete med att agera mot de som kränker våra huvudmäns rättigheter på Internet.”
International Federation of the Phonographic Industry (IFPI) Svenska Gruppen

Visst är detta ganska talande men det som slog mig var, varför är Ifpi överhuvudtaget en remissinstans i teledatalagringen? Vad jag vet så väljer regeringen vilka som ska tillfrågas i remissförfarandet. Om det nu är så att teledatalagringen ska syfta till att ”se till att trafikuppgifter skall finnas tillgängliga och kunna lämnas ut till de brottsbekämpande myndigheterna för att de skall kunna avslöja, utreda och åtala för allvarlig brottslighet, såsom denna definieras i nationell lag”, vad har en skivbolagsorganisation med detta att göra? Vilka allvarliga brott är det som berör skivbolagen?

Jag har inte hittat någon källa till hur remissinstanser väljs ut och om någon har en sådan så länka gärna i kommentarerna.

Fler viktiga inlägg om lagar och sakernas tillstånd: Emma Opassande, Christian om bakgrunder till datalagringen, Amelia funderar, Deeped om bristen på helikopterperspektiv hos våra lagstiftare, Frendo om remissvar i urval.

Uppdatering:
Ifpi var inbjudna som remissinstans, tillsammans med en rad andra organisationer som har med upphovsrätt att göra:

  • Ifpi
  • BSA Sverige
  • Antipiratbyrån
  • Klys
  • Sami
  • Stim

Allt enligt sändlistan.

Nu torde det vara svårt att motivera detta samtidigt som man hävdar att datalagringen inte har något med bekämpandet av fildelning eller andra upphovsrättsbrott att göra. Eller vad har Stim och de andra för specialkompetens vad gäller sexualbrott, terrorism eller människohandel? Andra grova brott?

Visst kan man som Mikael i kommentarerna fråga sig vad Svenska Linuxföreningen gjorde på listan men jag lutar åt att de samlar en rätt stor kompetens om vad lagförslaget innebär rent tekniskt.

Uppdatering 2:
Ser att Hax och Kullenberg också funderar kring valet av remissinstanser.

Advertisements

13 responses to “Remisser – datalagringsdirektivet

  1. Vilka som tillfrågats i just den här remissomgången vet jag inte, men det går antagligen att ta reda på om man gräver en smula. I Statsrådsberedningens promemoria Pm 2003:02 Svara på remiss – hur och varför kan man läsa på sidan 5 (sidan 7 av 16 i PDF-filen):

    En remiss går normalt till så att Regeringskansliet sänder över förslaget för yttrande till mottagaren (remissinstansen) tillsammans med en lista över alla remissinstanserna.

    Dessa instanser utgörs av två kategorier, nämligen myndigheter (som är skyldiga att svara) och enskilda (för vilka det är frivilligt). Sedan framgår också:

    Möjligheten att yttra sig över ett förslag står för övrigt alltid öppen för var och en som har synpunkter på det. Betänkanden i serierna Statens offentliga utredningar (SOU) och Departementsserien (Ds) finns som regel tillgängliga i elektronisk form på Internet.

    När Regeringskansliet har sammanställt alla inkomna svar brukar de redovisas i exempelvis den proposition eller annat beslutsunderlag som remissomgången leder fram till, och då framgår kanske remissinstansernas ställning av formuleringar som ”yttranden har begärts från följande instanser” och ”även från följande enskilda och organisationer har yttranden inkommit”.

    Vilka betänkanden som för närvarande är ute på remiss är ingen hemlighet; betänkandena är allmänna handlingar och jag skulle tro att IFPI håller ögonen på allt som de vill tycka till om, vare sig de är tillfrågade eller ej.

    • Tack!

      Precis, vem som helst får ju svara. Vad jag undrar, och skulle tycka vore anmärkningsvärt om så vore fallet, är om Ifpi var explicit tillfrågade i denna fråga.

      • Erik Josefsson anger ingen källa till IFPI:s remissyttrande i sin presentation, så jag vet inte varifrån han hämtat det, men jag antar att det blivit offentligt tidigare. I den nu läckta lagrådsremissen (som regeringen säger inte finns) finns inte yttrandena återgivna, men däremot finns på sidan 97 en förteckning över remissinstanser, uppdelad i följande kategorier:

        * ”Följande remissinstanser har inkommit med yttranden över betänkandet”; 56 myndigheter och organisationer, däribland IFPI Svenska Gruppen, Svenska Antipiratbyrån, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) och Svenska Linuxföreningen.

        * ”Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig”; 19 företag och organisationer, däribland BSA Sverige, Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI) och Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM).

        * ”Utöver de som uttryckligen anmodats eller beretts tillfälle till det har ett yttrande även inkommit från” tre privatpersoner.

        Att somliga remissinstanser har ”avstått från att yttra sig” kan betyda antingen att man svarat att man inte har några synpunkter, eller att man helt enkelt låtit bli att svara. I båda fallen måste man rimligen vara utsedd till remissinstans för att omnämnas i förteckningen.

        Utformningen av förteckningen, liksom användningen av ordet ”remissinstans”, leder mig till den slutsats som du själv är inne på, nämligen att IFPI i likhet med de övriga organisationerna på immaterialrättsområdet uttryckligen tillfrågats och erbjudits att ge sina synpunkter på betänkandet. Intressant i sammanhanget är då att även Svenska Linuxföreningen har tillfrågats; på vad sätt anser regeringen att denna förening är berörd av teledatalagringen? Eller är det bara en välvillig gest för syns skull?

        Att ”särskilt allvarliga brott” i princip även kan innefatta upphovsrättsintrång (såsom storskalig smuggling av piratkopierade CD eller att någon ringer sin släkting i USA på på födelsedagen för att sjunga ”Happy Birthday to You” i luren) framgår enligt Henrik Alexandersson av lagrådsremissen (som regeringen säger inte finns) i övrigt, så jag kan inte påstå att jag är förvånad över att IFPI finns med bland remissinstanserna.

      • Se uppdatering i posten. Jag är väl inte heller förvånad men jag tycker som du att det är något anmärkningsvärt att Klys, Stim, och Antipiratbyrån ska tillfrågas om en lag som har helt annan motivering för sin existens än att påverka upphovsrätt osv.

  2. Vad skulle det kosta att registrera IFPI
    International Federation of the Pornographic Industry?

    • Det kostar ungefär 99 kronor att registrera ett domännamn om det var det du menade. Sedan kan du räkna med en dyr civilrättslig process (sånt är de ganska bra på hos just Ifpi vill jag minnas) och antagligen skulle det kosta en del i goodwill eftersom många skulle tycka det var lite omoget ;-)

  3. Men allvarligt. De försöker ju inte ens göra övergången till 1984 samhället lite ondskefullt smidig som i filmerna. Här går de direkt på total övervakning av hela folket för att hitta de trivialaste av brottslingar.

  4. Jag tycker väl visserligen att det är ännu lite konstigare att Svenska Linuxföreningen är en remissinstans i den här frågan :)

    Men det är väl bra att fråga många olika parter. Stora ändringar i vårt demokratiska statsskick till en övervakningsstat värre än Kina bör få synpunkter från alla möjliga olika håll.

  5. Rent allmänt sett finner jag det svårt att klandra regeringen för att den använder sig av fler remissinstanser än de allra ”närmast sörjande”; att någon bereds tillfälle att inkomma med synpunkter innebär ju inte någon garanti för att synpunkterna kommer att beaktas. I den läckta lagrådsremissen (som regeringen säger inte finns) lämnar också regeringen flera av IFPI:s och Antipiratbyråns önskemål utan bifall.

    Vilka är då de ”närmast sörjande”, om man ser till sakinnehållet i lagförslaget, som ju handlar om att samla uppgifter för att utreda allvarligare brott? Jag citerar ur lagrådsremissen, sidan 20:

    Direktivet ålägger medlemsstaterna att lagra vissa trafikuppgifter så att de finns tillgängliga för att kunna lämnas ut och användas vid misstanke om allvarlig brottslighet. I direktivet regleras inte närmare under vilka förutsättningar myndigheterna ska ha möjlighet att få ta del av trafikuppgifterna eller hur förfarandet för utlämning ska gå till. I skäl 25 i direktivet anges att när det gäller tillgång till trafikuppgifter ska de nationella reglerna respektera de grundläggande rättigheterna i Europakonventionen. Vidare ska medlemsstaterna, enligt ett uttalande från rådet, vid bedömningen av om de nationella brott som möjliggör utlämning av trafikuppgifter är tillräckligt allvarliga ta ”vederbörlig hänsyn” till de brott som förtecknas i den lista som finns i artikel 2 i rambeslutet om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna (2002/584/RIF), se bilaga 4. I övrigt är det upp till varje medlemsstat att i sin nationella lagstiftning ställa upp de villkor som gäller för att få tillgång till trafikuppgifterna.

    Detta är alltså syftet med det rambeslut med brottsförteckning som återfinns i bilaga 4 i slutet av lagrådsremissen. Den inledande förklaringen lyder:

    2. Följande brott ska medföra överlämnande på grundval av en europeisk arresteringsorder enligt villkoren i detta rambeslut och utan kontroll av om det föreligger dubbel straffbarhet för gärningen, förutsatt att brotten, som de definieras i den utfärdande medlemsstatens lagstiftning, kan leda till fängelse eller annan frihetsberövande åtgärd i minst tre år i den utfärdande medlemsstaten:

    Förteckningen är lång, och jag återger här endast ett urval av punkterna:

    – Deltagande i en kriminell organisation.
    – Sexuellt utnyttjande av barn samt barnpornografi.
    – IT-brottslighet.
    – Hjälp till olovlig inresa och olovlig vistelse.
    – Rasism och främlingsfientlighet.
    – Olaglig handel med kulturföremål, inbegripet antikviteter och konstverk.
    – Förfalskning och piratkopiering.
    – Förfalskning av administrativa dokument och handel med sådana förfalskningar.

    Som synes finns alltså ”piratkopiering” med i förteckningen, men då detta inte är en formell brottsrubricering enligt svensk lag är frågan huruvida man avser varumärkesintrång, upphovsrättsintrång, båda dessa typer av intrång eller något helt annat. Ordet ”förfalskning” kan för sin del syfta dels på varumärkesintrång (falska märkeskläder osv), dels på signaturförfalskning (falska konstverk). Jag vet inte vad som avses här. Urkundsförfalskning torde omfattas av formuleringen ”förfalskning av administrativa dokument”.

    Jag håller för troligt att man i uttrycket ”piratkopiering” åtminstone inkluderar upphovsrättsintrång, och därför har ett antal upphovsrättsrelaterade organisationer ombetts att yttra sig över betänkandet. Att betänkandet inte syftar till att erbjuda dem information att använda i civilrättsliga processer, utan bara till att stödja brottsutredningar, innebär ju inte att de saknar anledning att kommentera saken, då de i eventuella brottmål skulle komma att företräda målsägarna.

    Intressant i sammanhanget är att förteckning inte alls nämner intrång i patent, ej heller överföring av teknologi till länder utanför EU. Tullverket finns med bland remissinstanserna, men inte Inspektionen för strategiska produkter eller Patent- och registreringsverket. Patentintrång anses alltså inte lika allvarligt som upphovsrättsintrång (men intrånget kan likafullt leda till utfärdandet av en europeisk arresteringsorder om det kan ge mer än ett års fängelse samt är ett brott även i verkställandelandet).

    • Du har rätt i att det är bra att fler än närmast sörjande ges tillfälle att yttra sig. Vad jag menade var mest hur man väljer ut vilka andra än de närmast sörjande och man har ju valt fler upphovsrättsbeskyddande organisationer (om uttrycket medges).

      Och förklaringen till det måste ju vara just ”Piratkopiering” som du påpekar finns med i listan.

      Då hamnar också all diskussion om datalagringsdirektivet ska ses som samverkande med IPRED eller inte i ny dager, eller hur?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s